Godkväll!
Som vanligt sitter jag här på kvällen, hundarna är rastade och matade. Valparna lika så, de har slocknat efter bus och dagens sista mål. Benjamin sover och jag sitter och har all tid i världen till att små fixa med det ena och det andra. Så nu blir det helt enkelt en liten text även här, som en fredags tanke.
Valparna är 7,5 vecka och imorgon är det en vecka tills de åker. Tänk vad tiden går. Känns som det va igår som jag och Molly välkomnade våra fina små bär till världen. Så små och ömtåliga och så blickar man några gånger och så är de 7,5 vecka med så mycket glädje, kärlek och nyfikenhet i de små kropparna som blivit mycket mycket större men ändå så himla små. För även om man lär sig att 8 veckor går fort så går det aldrig så fort som de sista 1,5 veckan. Full fart från morgon till kväll och alla saker som ska hinnas med checkas av en efter en. Snart snart är det dags att lämna över allt det vi gjort till nya familjer, som ska ta vid och starta sin egen resa tillsammans. Så himla fint.
Idag har vi tränat sitt i grupp, varit ute många gånger och lek med leksaker tillsammans. De har fått mat med olika små smakportioner på, idag blev det bland annat pumpa i olika former och keso. Mycket uppskattat sa valparna som nu verkligen fått upp intresset av att äta annat än mammas mjölk. Att de fått upptäcka, smaka på och känna olika typer av mat tror jag har hjälpt till mycket i deras matresa och deras magar har varit topp topp hela vägen.
I helgen väntar fodervärdsträff med valpmys. Jag bjuder om jag får möjligheten in mina fodervärdar på träff när valparna är lagom stora för gos. Så har vi först aktivitet för foderhundarna och sedan valpgos. Att valparna får träffa även större grupp med människor innan de åker är toppen tycker jag och fodervärdarna brukar älskar det. Vi pratar valpar, avel och fikar samtidigt som valparna får busa, gosa och hälsa på alla. Så himla lyxigt tycker vi, valparna brukar tycka att det är fest.
Nästa vecka väntar fortsatt träning, veterinären och så på lördag har vi utlämningsdag här tillsammans med familjerna. En så rolig, sorglig men mest lycklig dag. Vi träna valp, vi snackar valp och vi fira att valparna fått sina egna familjer.
Så vi har en minst sagt spännande tid framför oss och även om det är intensivt och mycket nu så är det då jag tycker det är som allra roligast, jag älskar när det är mycket att göra.
Nu kanske det till och med är dags för mig att krypa till kojs imorgon är en ny dag och nya uppdrag och spännande saker att göra.
Kram