Kategorier
Okategoriserade

Röntgenresultat

Idag för andra dagen i rad så fick vi positiva besked efter att jag två veckor i rad har packat in hundar i bilen och åkt till Göteborg och Blåstjärnan djursjukhus. Först ut va Rossendale Leo ”Svante” och igår va det Labradoodlefamiljens Bulbasaur ”Frasse”.

Vi har valt att skicka våra röntgenplåtar för bedömning i USA på OFA. Detta är samma bilder som man i sverige också kan skicka till SKK. Då vi inte får några offentliga resultat av SKK på hundtypen Labradoodle så har vi av den orsaken valt OFA istället. Skillnaden är att SKK har 5 bedömningsgrader varav 2 är godkända. Hos OFA så finns det 7 bedömningsgrader där 3 är godkända (Svenska Labradoodleklubben är bra 2 godkända om röntgen är gjord innan 1 års ålder. Den 3 är godkänd om röntgen är gjord efter 2 års ålder, för att efter 2 är det 3 veterinärer som gör bedömningen)

Vi har också sedan några år valt att också göra en så kallad PennHip. Det är en annan sorts röntgen av höfterna där man från skillnad till OFA eller SKK bilden bara ta en sorts bild, så tar man 3 olika bilder på höften när man gör en PennHip. Det har visat sig ge en säkrare bild av hundens höft och också större ärftlighet. PennHip ger resultat på en skala mellan 0 och 1. Ju sämre 0 man kommer desto bättre är det. Om man ska använda bara Pennhip och inte OFA eller SKK så har Svenska Labradoodleklubben (SLK) sagt att man måste ha en Pennhip under 0,4. Men har du en godkänd OFA eller SKK så får den vara högre.

Det vi ser sedan vi började göra PennHip för snart 4 år sedan är att vi har en bredare bild att göra riktigt bra matcher som gör att vi ser positivt resultat på ledhälsan. Vilket är roligt och mycket spännande.

Varför gör vi då alla dessa röntgen, undersökningar och tester? Det är en bra och viktig fråga. Att vi ta reda på så mycket vi bara kan om våra hundar ger oss större och bättre sannolikhet och chanser att valparna slipper de problem som vi testar emot. Det utesluter inte att en hund efter fritestade föräldrar kan få den defekt som föräldrarna är testade emot (utom DNA-testerna) men det ökar sannolikheten att valparna slipper med många procent. Så att våga ta reda på så mycket som möjligt om våra hundar ger oss helt enkelt bättre förutsättningar till nästa generation. Det va en kompis med en annan ras som inför att hon skulle röntga sin hund fick frågan av en annan uppfödare varför hon även röntgade armbågar på sin hund fast det inte va obligatoriskt. Så tänker inte vi, vi vill veta så vi kan förebygga så mycket det går för framtida valpar. Det är viktigt för alla inblandade och både göras på fler raser och hundtyper. Så vi jobbar hela tiden med att öka sannolikheten att det blir så bra som möjligt på alla punkter och det hoppas jag alla uppfödare jobbar och vågar jobba för.

Tillbaka till Svante och Frasse, Igår fick jag först Sventes resultat från OFA. Som visade att han va godkänd på den delen. Lite senare på dagen kom också hans Pennhip och det va ett mycket bra resultat på 0,31 och 0.36. Vilket va mycket roligt. Nu ska Svante gå vidare till nästa steg som är att göra en ögonlysning och Patella koll, när han klarat det så skickar vi in DNA tester för att kunna undvika ärftliga testbana sjukdomar. När allt detta är klart är han redo för tjejerna.

Frasse va på röntgen igår och redan idag fick vi resultatet på PennHip som också låg bra till, vi får nog vänta en vecka på att få OFA resultaten så får vi hoppas att han också kan bokas in för Ögonlysning, Patella och DNA-tester.

Det roligaste av allt va att när vi va hos veterinären så va båda killarna så duktiga. Så coola och goa i väntrummet bland massor av folk, hundar och katter. Väll på rummet la sig båda snabbt och avslappnat på filten för att vänta in vidare undersökningar. Så roligt och precis som det ska vara.

Helt enkelt två lyckade resor till Göteborg att lägga i ryggsäcken av erfarenheter och blicka framåt. Kanske vi snart få se Svante och Frasse valpar i valphagen här hos oss på Brummas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.